Tåliga perenner för sol och skugga

Fackellilja 
Lammöra
Silverarv
Anisisop
Blodtopp
Blå bolltistel
Fackelblomster
Höstanemon
Höstflox
Lammöra
Lavendel
Kantnepeta
Rudbeckia
Solhatt
Stäppsalvia
Perovskia
Praktmartorn.
Flocknäva
Kantnepeta
Kärleksört
Röd rudbeckia
Stjärnklocka
Strandtrift.


Lättskötta perenner i sol

Dessa växter som trivs i sol gillas även av fjärilar och insekter 
Anisisop 
Blodtopp
Blå bolltistel 
Fackelblomster
Höstanemon
Höstflox
Lammöra
Lavendel
Kantnepeta
Rudbeckia
Solhatt
Stäppsalvia
Perovskia
Praktmartorn

Perenner som tål torka och gillar soligt läge är bland  annat:

Flocknäva
Kantnepeta
Kärleksört
Röd rudbeckia
Stjärnklocka
Strandtrift

Perenner för torr och mager jord är till exempel:

Achillea
Brudslöja
Grå kattfot
Hjärtklocka
Kuddflox
Kungsmynta
Kärleksört
Lavendel
Malört
Martorn
Svavelnejlika
Trift
Vinterkyndel



Perenner i skuggigt läge

Här trivs till exempel: 
Funkia
Fänrikshjärta
Hasselört
Julros
Jättedaggkåpa
Lungört
Myskmadra
Sockblomma
Vitsippa
Viva

Perenner som mår bra i halvskugga eller skugga i torrt läge är till exempel:

Bergenia
Funkia
Kaukasisk Förgätmigej
Lönnbräcka
Ormbunke
Sockblomma
Träjon

Perenner i lerigt läge

Till tungarbetad lerjord är det viktigt att välja rätt perenner så de klarar de leriga förhållandena. Lerjorden är inte alltid blöt utan kan periodvis torka upp och blir då stenhård. Ett par växter som trivs under de här premisserna är:

Rabattiris
Älggräs

Om du vill ha fler alternativ kan du förbättra jorden genom att tillföra organiskt material till lerjorden. Då håller jorden inte bara fukten bra utan är även näringsrik. Under de här förhållandena trivs till exempel:

Daglilja
Funkia
Jättedaggkåpa
Luktpion
Nejlikrot
Plymspirea
Stjärnflocka
Viva

Några exempel på perenner som trivs i konstant blöta lägen är: 

Fackelblomster
Gul svärdslilja
Kabbleka
Lysing
Parasollblad
Rabattiris
Smörboll
Revsugan

Om du har stenparti i din trädgård är det troligen torrt och kargt just där. Sätt växter som till exempel:

Backnejlika
Fetknopp
Hybrid fjällsippa
Kattfot
Kungsljus
låg mattbildande Näva
Taklök
Timjan
Trift

Extra tåliga perenner

Bergenia
Jättedaggkåpa
Flocknäva

Utöver de tre extra kraftfulla Bergenia, Jättedaggkåpa och Flocknäva finns det ytterligare ett antal perenner som är riktigt lättskötta och svåra att misslyckas med.

Gullris
Häxört
Ormöga
Praktbetonika
Praktlysing
Randgräs
Rosenplister
Toppklocka


Så sköter du perennerna

När du planterar perenner efter läge och jordmån så kräver de inte mycket skötsel. Vattna I starten.  
Vid nyplantering behöver du vattna men sen sköter de sig mycket själva. Om det blir en riktigt ordentlig långvarig torka kan du ge dem lite vatten men vänj dem inte vid det. 
Låt vissna Vänta med att putsa bort avblommat på hösten och låt dem vissna ner. Putsningen utför du sen istället på våren. 
Gödsla en liten mängd på våren, perenner behöver varken mycket eller ofta. 
Ny kompostjord brukar räcka bra. Många perenner mår bra av att delas och planteras om med några års mellanrum.
Perenner som blommar på våren delas efter blomningen. De som blommar på sommaren delas antingen på våren eller efter blomningen. 
Vissa perenner delas inte alls, t ex Astilbe, Brudlöja, Martorn och Pion.
Skydda dina perenner mot framförallt barfrost genom att vintertäcka med till exempel granris och löv.

!UPPDATERING PÅGÅR!

 Medicinalväxter – historia, te och användning

Välkommen till naturens egna apotek 

🌿Här hittar du medicinalväxter som använts i generationer inom örtmedicin och traditionell folkmedicin.
Klicka dig vidare till varje växt för att läsa mer om dess egenskaper, användning och historia. Kanske hittar du en ny favorit till ditt te – eller en gammal kunskap som väcks till liv igen.

🌿 Viktigt att tänka på
Många av dessa växter används traditionellt till örtte och huskurer. Det är viktigt att alltid vara säker på vilken växt du plockar och att använda växter från rena områden i naturen.
Informationen på denna sida är endast för kunskap och ersätter inte medicinsk rådgivning.

🌱 Om medicinalväxter
I naturen och i gamla örtagårdar finns växter som människor har använt i hundratals år. Förr var kunskap om växter en självklar del av vardagen.
Många hushåll hade egna örter som användes till te, mat och traditionella huskurer. Medicinalväxter har använts i olika kulturer runt om i världen och har en lång historia.
En del växter odlades i klosterträdgårdar under medeltiden, medan andra växte vilt i skogar, ängar och längs vägar.
Än idag är dessa växter uppskattade – både för hälsa, smak och som en del av naturens skönhet.

🌼 Utforska våra medicinalväxter
Här nedan hittar du våra utvalda växter. Klicka på en växt för att läsa mer om dess användning, egenskaper och historia.


Kamomill - magvärk, lugnande, sömn
Lavendel - stress, oro, sömn 
Citronmeliss - oro, magbesvär, sömn
Pepparmynta - magbesvär, illamående, huvudvärk
Timjan - hosta, förkylning
Salvia - halsont, svettningar
Rosmarin - minne, cirkulation
Ringblomma - sår, hudproblem, eksem
Johannesört - nedstämndhet, oro
Rölleka - mensvärk, sår, matsmältning
Brännässla - järnbrist, detox, leder
Maskros - lever, matsmältning
Groblad - sår, insektsbett, hosta
Älggräs - feber, värk, inflammation
Åkerfräken - hår, naglar, urinvägar
Harsyra - vitamin C, feber
Kvanne - mage, aptit, luftvägar
Mjölkört - prostata, mage
Skogsklöver - hud, rening
Blåklocka - lugnande, hals
Fläderblommor - förkylning, feber
Lindblommor - hosta, lugnande
Nypon - immunförsvar, leder
Hallonblad - mens, graviditet
Björkblad - urinvägar, rening  
Granbarr - luftvägar, vitamin C
Tallbarr - hosta, luftvägar
Rosblad - hud, lugnande
Hagtorn - hjärta, blodtryck
Havtorn - immunförsvar, hud
Fänkål - mage, gaser
Anis - hosta, matsmältning
Dill - mage, lugnande
Persilja - njurar, järn
Mejram - matsmältning, lugnande
Oregano - infektioner, hosta
Dragon - aptit, matsmältningen
Isop - hosta, luftvägar
Malört - aptit, mage
Basilika - mage, stress
Humle - sömn, oro
Backtimjan - hosta, luftvägar
Ängssyra - matsmältning
Körvel - matsmältning, rening
Citronverbena - lugnande, mage
Gråbo - matsmältning, mens
Tjärblomster - sår, hud
Sommarmynta - mage, uppfriskande
Vild mynta - mage, illamående
Vintergröna – Förbättrar blodcirkulationen till hjärnan och stärker minnet.
Åkervinda – Används traditionellt som ett milt utrensande medel för magen.
Vattenmåra – Stöttar kroppens lymfsystem och vårdar irriterad hud.
Hundkäx – Har historiskt använts för att lindra olika matsmältningsbesvär.
Vägtistel – Fungerar som ett stärkande medel för både lever och galla.
Åkermolke – Den mjölkiga saften mjukar upp förhårdnader och vårtor i huden.
Lingonris – Bladen används i te för att motverka urinvägsinfektioner.
Tranbär – Stärker immunförsvaret och skyddar effektivt urinvägarna.
Blåbärsris – Bladen hjälper till att balansera och sänka blodsockernivån.
Tallstrunt – De unga skotten är slemlösande och extremt rika på C-vitamin.
Granharts – Grundingrediens i kådsalva som drar ut stickor och läker sprickor.
Koriander – Hjälper kroppen att rensa ut tungmetaller och stöttar matsmältningen.
Kyndel – Motverkar gaser, magkramper och verkar kraftigt antiseptiskt.
Krasse – Fungerar som ett naturligt antibiotikum för luftvägar och urinvägar.
Kummin – Den främsta örten mot väderspänningar och uppblåst mage.
Pion – Roten har historiskt använts mot kramper och nervösa besvär.
Syren – Blommorna kan göras till en olja som lindrar värkande leder.
Akleja – Har använts i äldre folkmedicin för att rensa och läka huden.
Vallmo – Kronbladen ger ett milt lugnande te som dämpar rethosta.
Riddarsporre – Har använts utvärtes som ett medel för att bekämpa ohyra.
Ginkgo Biloba – Ökar syresättningen till hjärnan och förbättrar koncentrationen.
Echinacea – Stärker immunförsvaret och förkortar varaktigheten av förkylningar.
Rysk rot – En adaptogen ört som hjälper kroppen att hantera stress.
Gullris – Stödjer njurarna och används vid besvär i urinvägarna.
Styvmorsviol – Lindrar hudproblem som eksem, akne och mjölkskorv.
Ljung – Verkar milt lugnande och renar kroppens urinvägar.
Hästkastanj – Stärker venerna och minskar svullnad i benen.
Slån – Bären hjälper vid tillfällig diarré medan blommorna verkar milt laxerande.
Rönnbär – Ger en kraftig vitamin C-boost och stödjer njurarna.
Kärleksört – Fungerar som ett levande plåster på sår och brännskador.
Hästhov – Löser upp segt slem och lindrar vårens första hosta.
Lungört – Används traditionellt för att läka och stärka luftvägarna.
Hjärtstilla – Lugnar nervös hjärtklappning och dämpar oro.
Blodrot – Mycket sammandragande vid diarré och inflammation i munnen.
Renfana – Har historiskt använts utvärtes för att bekämpa ohyra.
Våtarv – Dämpar effektivt klåda och irritation vid hudutslag.
Kungsljus – Lenar irriterade slemhinnor och dämpar rethosta.
Hjärtansfröjd – Stärker hjärtat och lyfter humöret vid nedstämdhet.
Pepparrot – Öppnar bihålorna och fungerar som naturligt penicillin.
Kirskål – Driver ut vätska och lindrar besvär vid gikt.
Snärjmåra – Rensar lymfsystemet och vårdar huden inifrån.
Vitlök – Sänker blodtrycket och skyddar mot infektioner.
Senap – Stimulerar cirkulationen, värmer vid muskelvärk och driver ut förkylning.
Kål – Bladen används som omslag för att dra ut inflammation.
Bockhornsklöver – Reglerar blodsockret och stimulerar mjölkproduktionen.
Svalört – Används i salvor för att lindra besvär vid hemorrojder.
Gullviva – Verkar slemlösande och dämpar spänningshuvudvärk.
Mandelblom – Har i folktron använts för att lösa upp njursten.
Ek – Barken används i fotbad mot fotsvett och svamp.
Asp – Barken lindrar feber och verkar inflammationshämmande.
Pil – Fungerar som naturens aspirin vid värk och feber.
En – Bären stimulerar matsmältningen och renar urinvägarna.
Gökärt – Används traditionellt för att stärka lungorna.
Kalkonstjärt – En medicinsk svamp som stärker immunförsvaret vid långvarig sjukdom.
Sprängticka – Även kallad Chaga; en extremt antioxidantrik svamp för allmän hälsa.
Vattenklöver – Används som ett stärkande bittermedel för att stimulera dålig aptit.
Frossört – Lindrar nervös spänning, PMS-oro och lindrig huvudvärk.
Skatnäva – Stoppar mindre blödningar och påskyndar läkning av yttre sår.
Humleblomster – Verkar milt svettdrivande och har använts mot feber och frossa.
Smultronblad – Används i te för att reglera matsmältningen och rena blodet.
Hassel – Bladen används traditionellt för att stärka kärlväggar och cirkulation.
Snöbär – Den krossade frukten har historiskt använts på brännskador och hudutslag.
Rödklöver – Innehåller isoflavoner som lindrar besvär under klimakteriet.
Vitklöver – Används i te för att dämpa inflammation i hals och svalg.
Getruta – Verkar blodsockerreglerande och har använts för att öka mjölkproduktion.
Vattenmynta – En vild släkting till pepparmyntan som lugnar orolig mage.
Kamomillkulla – Liknar kamomill och används för att lugna irriterad hud.
Aronia – Bären är extremt rika på antioxidanter som skyddar hjärta och kärl.
Havtorn – Innehåller omega-7 som vårdar torra slemhinnor och stärker huden.
Björnbärsblad – Mycket sammandragande och bra som gurgelvatten vid halsont.
Vildros – Nypon stärker lederna, motverkar artros och boostar immunförsvaret.
Lärk – Barken har traditionellt använts för att badda svårläkta sår.
Bok – Färska blad har i folktron använts för att kyla ner svullnader.
Lönn – Saften och bladen verkar svalkande och milt inflammationshämmande.
Sötväppling – Förbättrar lymfflödet och används mot svullna ben och åderbråck.
Sjöfräken – En kraftfullt mineralrik växt som används utvärtes för att läka hudskador.
Blåmåra – Har historiskt använts för sina lugnande och milt sömngivande egenskaper.
Trollhassel – Verkar starkt sammandragande och lindrar inflammationer i huden.
Snödroppe – Innehåller ämnen som studerats för att bromsa minnesförlust vid demens.
Blåregn – Har i asiatisk medicin använts för att hämma vissa typer av inflammationer.
Brakved – Barken fungerar som ett naturligt och effektivt laxermedel vid förstoppning.
Trollsmör – En slemsvamp som i folktron använts för att bota hudåkommor.
Kamgräs – Har historiskt använts som ett stärkande medel för svaga nerver.
Vildlin – Fungerar som ett milt utrensande medel för kroppens matsmältningssystem.
Besksöta – Används utvärtes i bad för att lindra kroniska eksem och klåda.
Fackelblomster – Mycket effektiv för att stoppa diarré och läka sår i munhålan.
Pors – Har starkt antiseptiska egenskaper och lindrar hudirritationer.
Skvattram – Används i omslag mot reumatisk värk och stela leder.
Mästerrot – En gammal klosterväxt som stärker immunförsvaret och matsmältningen.
Kärrfräken – Används i folkmedicinen för att dämpa kraftiga blödningar.
Ängskavle – Har i äldre tider använts för att lindra smärta vid urinvägsbesvär.
Kråkbär – Innehåller höga halter av skyddande antioxidanter för ögonen.
Åkerbinda – Fröna och bladen har använts som ett milt urindrivande medel.
Vattenaloë – Den svalkande saften lindrar sveda vid brännskador och solfrossa.
Gullborste – Används traditionellt för att sänka feber och lindra huvudvärk.
Vägtorn – Bären fungerar som ett kraftigt utrensande medel för tarmen.
Blodnäva – Verkar starkt sammandragande och stoppar blödningar i sår.
Ramslök – Naturens mest kraftfulla renare för magen och kärlsystemet.
Teveronika – Används som ett stärkande te för luftvägar och matsmältning.
Sötkörsbär – Skaften används i te för att driva ut vätska och rena njurarna.
Pimpinell – Stimulerar matsmältningen och lindrar inflammationer i halsen.
Rädisa – Saften löser upp slem och stimulerar gallans funktion.
Svarta vinbärsblad – Verkar inflammationshämmande och lindrar besvär vid gikt.
Kardborre – Roten renar blodet och används mot kroniska hudproblem.
Mariatistel – Skyddar och regenererar leverns celler vid belastning.
Ängsvädd – Lindrar klåda, hudutslag och kroniska eksem.
Kattmynta – Verkar lugnande vid sömnbesvär och dämpar feberfrossa.
Vänderot (Valeriana) – Naturens starkaste sömngivare och lugnande medel för nerverna.
Daggkåpa – En av de främsta "kvinnoväxterna"; drar samman vävnad och läker sår.
Gullris – En av de absolut bästa växterna för njurarna och vid urinvägsbesvär.
Isop – En gammal klosterväxt som är suverän mot slemhosta och infektioner.
Läkealtea – Roten bildar en skyddande gelé som läker irriterade slemhinnor och magar.
Jordreva – En historisk läkeväxt för luftvägar, njurar och för att läka svåra sår.
Vitplister – Liknar nässla men bränns inte; bra mot katarrer och underlivsbesvär.
Malva – Innehåller slemämnen som smörjer halsen vid torrhosta och lugnar magen.
Eldticka – En medicinsk svamp med starkt immunstärkande och virusdödande egenskaper.
Björkticka – Fungerar som ett naturligt antiseptiskt plåster och stödjer matsmältningen.
Bockrot – Roten är slemlösande och används i te mot heshet och hosta.
Kattfot – Används traditionellt i te för att stimulera gallflödet och levern.
Tusensköna – Blommorna verkar renande på blodet och lindrar hudutslag utvärtes.
Lunglav – Har i folktron använts för att stärka lungorna och lindra hosta.
Islandslav – Rik på slemämnen som läker såriga slemhinnor och dämpar hosta.
Libbsticka – En kraftfull matsmältningsört som även driver ut överskottsvätska.
Spansk körvel – Roten och fröna används för att lindra hosta och stärka magen.
Kardemumma – Fröna tuggas för att förbättra andedräkten och hjälpa matsmältningen.
Spiskummin – Stimulerar matsmältningsenzymer och minskar gasbildning i tarmen.
Nejlikrot – Roten doftar kryddnejlika och används mot diarré och frossa.
Gullmåra – Har historiskt använts för att läka sår och som ett milt njurstöd.
Sötväppling – Förbättrar lymfflödet och används mot svullna ben och åderbråck.
Kallgräs – Har i äldre tider använts för att dämpa inflammationer i ögonen.
Vattenklöver – (Kontroll: Du hade denna, men den är så viktig för aptiten att den ofta nämns i dubbla listor).
Kattost – Innehåller slemämnen som lenar irriterade slemhinnor och irriterad hud.
Ormrot – En extremt sammandragande rot som används mot diarré och blödande tandkött.
Blodört – Har historiskt använts för att rena blodet och dämpa hudinflammationer.
Sömntuta – En mild släkting till vallmon som hjälper vid insomningsbesvär och oro.
Blodstilla – Används för att reglera kraftiga blödningar och läka sår.
Vildgurka – Roten har använts som ett mycket kraftigt utrensande medel i folkmedicinen.
Skelört – Den gula saften används utvärtes för att ta bort vårtor och liktornar.
Trepunktsmåra – Har traditionellt använts för sina lugnande och kramplösande egenskaper.
Käringtand – Blommorna verkar milt lugnande och har använts mot sömnlöshet.
Getapul – Barken fungerar som ett naturligt laxermedel vid tillfällig förstoppning.
Oxtunga – Har i äldre tider använts för att dämpa feber och verka milt sömngivande.
Svinmålla – Rik på mineraler; bladen används som omslag på svullnader och sår.
Tuvull – Har i folktron använts för att läka sår och dämpa inflammationer.
Vattenblink – Används traditionellt som ett stärkande medel för matsmältningen.
Skogssallat – Den mjölkiga saften har i äldre tider använts för att lugna huden.
Backlök – Fungerar som ett naturligt antibiotikum och rensar blodet.
Smultronklöver – Används i te för att dämpa inflammationer i hals och svalg.
Gullborste – Har historiskt använts för att sänka feber och lindra huvudvärk.
Gullusern – Rik på näringsämnen och används som ett allmänt stärkande medel.
Blåmåra – Används för sina lugnande egenskaper och för att motverka sömnlöshet.
Svalört – Rotknölarna har i gamla salvor använts specifikt för att lindra hemorrojder.
Avenbok – Bladen används traditionellt i omslag för att kyla ner och läka svullna sår.
Vattenpeppar – En starkt brännande ört som använts för att stoppa inre och yttre blödningar.
Spansk körvel – Hela växten doftar lakrits; roten används i te mot hosta och för att stärka magen.
Torta – En hög fjällväxt vars saft i folktron använts för att läka svåra hudutslag.
Getruta – Verkar blodsockerreglerande och har historiskt använts för att öka mjölkproduktionen.
Sötväppling – Förbättrar lymfflödet och används mot svullna ben, åderbråck och ödem.
Blåsuga – Används inom folkmedicinen för att dämpa gallbesvär och stimulera matsmältningen.
Backskärvfrö – Har historiskt använts för sina bakteriedödande egenskaper vid inflammationer.
Käringtrat – En lav som förr tuggades för att lindra tandvärk och stärka tandköttet.
Gullusern – En näringsrik ört som fungerar som ett allmänt stärkande medel vid återhämtning.
Sanktpetersnyckel – Den torkade roten har förr använts som ett näringsrikt medel vid känslig mage.
Kråkvicker – Har i äldre tider använts för att rena blodet och dämpa hudinflammationer.
Vattenstäppa – En vattenväxt som i folktron använts för att badda och kyla brännskador.
Korsört – Används utvärtes i omslag för att lindra smärtande leder och gikt.
Lungört – Som namnet avslöjar: de fläckiga bladen används i te för att stärka lungorna.
Sibirisk rysk rot – En adaptogen som hjälper kroppen att orka mer vid fysisk och mental stress.
Jordrök – Används traditionellt för att rena levern och motverka kroniska eksem.
Vit fetknopp – Den saftiga växten används som ett svalkande plåster på brännskador och liktornar.
Tandrot – Roten har en skarp smak och har använts mot hosta och för att rensa luftvägarna.
Torta – En hög fjällväxt vars mjölkiga saft i folktron använts för att läka svåra hudutslag.
Vattenpeppar – En starkt brännande ört som använts för att stoppa inre och yttre blödningar.
Blåsuga – Används inom folkmedicinen för att dämpa gallbesvär och stimulera matsmältningen.
Backskärvfrö – Har historiskt använts för sina bakteriedödande egenskaper vid inflammationer.
Käringtrat – En lav som förr tuggades för att lindra tandvärk och stärka tandköttet.
Sanktpetersnyckel – Den torkade roten har förr använts som ett näringsrikt medel vid känslig mage.
Kråkvicker – Har i äldre tider använts för att rena blodet och dämpa hudinflammationer.
Vattenstäppa – En vattenväxt som i folktron använts för att badda och kyla brännskador.
Korsört – Används utvärtes i omslag för att lindra smärtande leder och gikt.
Jordrök – Används traditionellt för att rena levern och motverka kroniska eksem.
Vit fetknopp – Den saftiga växten används som ett svalkande plåster på brännskador och liktornar.
Tandrot – Roten har en skarp smak och har använts mot hosta och för att rensa luftvägarna.
Sankthansört – Har använts för att läka svårläkta sår och dämpa inflammationer i huden.
Munkhätta – Roten har historiskt använts som ett slemlösande medel vid svår hosta.
Gullpudra – En liten kärrväxt som i äldre tider användes för att stödja mjälten.
Fältvädd – Har i folktron använts för att lindra klåda och hudsjukdomar.
Grenigt kungsljus – Blommorna används i te för att lindra rethosta och lena slemhinnor.
Ängsbräsma – Innehåller mycket C-vitamin och har använts mot vårtrötthet.
Kärrförgätmigej – Används traditionellt för att dämpa inflammationer i andningsvägarna.
Hampflockel – Har historiskt använts för att stärka immunförsvaret och sänka feber.
Svinrot – Den näringsrika roten har förr använts som ett stärkande medel vid sjukdom.
Majbräken – Roten har i äldre folkmedicin använts för att driva ut inälvsparasiter.
Gullris – (Kontroll: Du hade den, men den är så viktig för njurarna att den ofta nämns i dubbla listor).
Teveronika – Används som ett stärkande te för luftvägar och matsmältning.
Blåtry – Barken har i äldre folkmedicin använts i avkok för att dämpa svullnader och ödem.
Smultronklöver – Används traditionellt i te för att dämpa inflammationer i mun och svalg.
Gullusern – En mineralrik växt som fungerar som ett allmänt stärkande medel vid återhämtning.
Kärrsilja – Roten har historiskt använts som ett slemlösande medel vid sega förkylningar.
Vattenmärke – Har i äldre tider använts för att badda irriterad hud och dämpa klåda.
Svalting – Bladen har använts som omslag för att dra ut vätska ur svullna leder.
Dvärgbläddra – En vattenväxt som i folktron ansetts kunna hela sår och hudsprickor.
Bäckveronika – Rik på C-vitamin och har använts som ett renande medel för blodet under våren.
Kärrspira – Har historiskt använts utvärtes för att bekämpa ohyra och hudparasiter.
Knärot – En liten orkidé vars rötter förr användes som ett närande medel vid magbesvär.
Fjällsippa – Bladen har i fjälltrakterna använts som ett stärkande te vid förkylning.
Gatkamomill – En släkting till kamomill som används i bad för att lugna irriterad barnhud.
Ängsskallra – Har i äldre folkmedicin använts för att dämpa irritation i ögonen.
Spikblad – Används för att främja sårläkning och stärka hudens bindväv.
Stor bockrot – Roten är starkt slemlösande och används i te mot heshet och hosta.
Gullregn – VARNING: Mycket giftig, men har i mycket specifika historiska doser använts mot astma.
Vattenpest – Har i vissa kulturer använts utvärtes för att kyla ner inflammerad hud.
Knylhavre – Roten har i folktron använts för att lindra besvär i urinvägarna.
Ängshavre – Har historiskt använts som ett milt lugnande medel för nerverna.
Finnstarr – Har i äldre tider använts som ett medel för att rena blodet.
Sötväppling – Innehåller kumarin som förbättrar lymfflödet och lindrar svullna ben och åderbråck.
Blåmåra – Har historiskt använts för sina lugnande och milt sömngivande egenskaper.
Brakved – Barken fungerar som ett naturligt och effektivt laxermedel vid tillfällig förstoppning.
Mästerrot – En gammal klosterväxt som stärker immunförsvaret och motverkar matsmältningsbesvär.
Lunglav – Denna lav har i folktron använts för att stärka lungorna och lindra sega luftvägsinfektioner.
Islandslav – Rik på slemämnen som läker såriga slemhinnor i halsen och dämpar kraftig hosta.
Spansk körvel – Hela växten doftar lakrits; roten används i te för att stärka magen och lindra hosta.
Nejlikrot – Roten doftar kryddnejlika och har använts mot diarré, frossa och inflammation i munnen.
Gullmåra – Har historiskt använts för att läka sår, stoppa blödningar och som ett milt njurstöd.
Kallgräs – Har i äldre tider använts för att dämpa inflammationer och irritation i ögonen.
Sankthansört – Används för att läka svårläkta sår och dämpa inflammationer i huden.
Munkhätta – Roten har historiskt använts som ett slemlösande medel vid mycket svår hosta.
Gullpudra – En liten kärrväxt som i äldre tider användes för att stödja mjälten och rensa kroppen.
Fältvädd – Har i folktron använts för att lindra klåda, hudutslag och kroniska hudsjukdomar.
Grenigt kungsljus – Blommorna används i te för att lindra rethosta och lena irriterade slemhinnor.
Ängsbräsma – Mycket rik på C-vitamin; har använts mot vårtrötthet och för att rena blodet.
Kärrförgätmigej – Används traditionellt för att dämpa inflammationer i andningsvägarna och lungorna.
Svinrot – Den näringsrika roten har förr använts som ett stärkande medel vid långvarig sjukdom.
Majbräken – Roten har i äldre folkmedicin använts för att driva ut inälvsparasiter.
Teveronika – Ger ett stärkande te som stöder både luftvägarna och matsmältningen.

Johannesört 
Hypericum perforatum / Hypericum maculatum

Finns i butik

Utseende: De två arterna är mycket lika: 35–40 cm höga växter med klargula blommor i klasar. Bladen har små genomskinliga prickar.
Favoritmiljö: Torra ängar, backar och stenig mark.
Utbredning: Vanlig i stora delar av landet.
Blomningstid: Högsommar.
Frukt och frö: Frökapslarna sitter kvar som vinterståndare.
Kännetecken: Bladen med genomskinliga prickar.
Nära släktingar: Hedjohannesört, bergjohannesört.
Roligt att veta: En gammal medicinalväxt som bl.a. användes mot lungsjukdomar.

RÅRÖRD SMULTRONSYLT

1 liter smultron
3 dl strösocker
Rensa bären. Blanda bär och socker i en matberedare tills sockret löst sig. 
Häll upp på plastburkar med lock och förvara i frys.
För att sylten inte ska tunna sig vid frysningen kan fryspulver tillsättas.
FAVORITTÅRTAN ca 12 bitar

SOCKERKAKSBOTTEN:
125 g smör eller margarin
1 dl strösocker
2 äggulor
1 dl mjölk
1 1/2 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver

MARÄNG:
2 äggvitor1
 3/4 dl strösocker
1 tsk vaniljsocker
100 g hackade hasselnötter

FYLLNING:
3 dl vispgrädde
3 dl åkerbär eller hjortron

Sätt ugnen på 175 grader.

Klä en långpanna med bakplåtspapper och pensla lätt med olja.
Rör smör och socker pösigt. Vispa ner gulorna.
Blanda mjöl och bakpulver och rör ner i smeten omväxlande med mjölken.
Bred ut smeten i ett florstunt lager i långpannan.
Vispa vitorna till hårt skum och vispa ner sockret.
Bred marängsmeten över sockerkakssmeten och strö de hackade nötterna över.
Grädda kakan på mittersta falsen i ugnen i ca 20 minuter. 
Marängen ska bli ljusbrun och kännas torr.
Låt kakan kallna och dela den i två halvor.
Bred vispad grädde på den ena halvan och strö lite färska bär på grädden. 
Lägg den andra halvan på.

Servera direkt.

”SUFFLÉ” PÅ ÅKERBÄR

1/2 liter åkerbär
1 dl strösocker
2 äggulor, 
1 msk cointreau
1 dl strösocker
2 dl vispgrädde, 
2 äggvitor
3 blad gelatin eller motsvarande mängd gelatinpulver

Rensa åkerbären och mosa dem med 1 dl socker.
Vispa gulorna pösiga med cointreau och 1 dl socker.
Vispa grädden. 
Vispa äggvitorna till hårt skum.
Lös gelatinet enligt anvisning på förpackningen.
Rör ner blandningen i bärmoset och blanda ner i de vispade gulorna.
Blanda vitor och grädde och rör försiktigt ner i smeten.
Häll upp i en glasskål och låt stå i kylskåp ett par timmar före serveringen.
Garnera med några vackra bär och blad.

HALLONVINÄGER

2 dl nyplockade hallon
2 msk råsocker 
3 dl vitvinsvinäger
Rensa hallonen men skölj dem inte. 
Lägg dem i en glasburk eller flaska och häll på socker och vinäger så att bären blir täckta.
Låt stå i rumstemperatur tills vinägern blir rosafärgad

HALLONPAJ

MÖRDEG:
3 dl vetemjöl
4 msk florsocker
125 g smör eller margarin
1 äggula

FYLLNING:

4 blad gelatin eller motsvarande mängd gelatinpulver
2 äggulor
3 msk socker
1 liter hallon
3 dl vispgrädde
1 äggvita
Blanda mjöl och socker till mördegen, gärna i en matberedare.
Finfördela smöret och tillsätt gulan. 
Blanda till en deg.
Kavla, eller tryck ut degen och klä en rund, smord form (22 cm i diameter) med löstagbar kant. 
Ställ formen kallt.
Sätt ugnen på 200 grader.
Grädda pajen guldbrun på mellersta falsen i ugnen. 
Låt bottnen kallna.
Vispa äggulor och socker pösigt.
Lös upp gelatinet enligt anvisning på förpackningen och rör ner i äggsmeten.
Vispa äggvitan.
Vispa grädden.
Krossa hälften av hallonen lätt och rör ner moset i smeten.
Blanda ner den vispade äggvitan och hälften av den vispade grädden i smeten.
Fyll den gräddade mördegskakan med hallonfromagen och ställ kallt till serveringen.
Garnera med resten av den vispade grädden och hallon.

HALLONGROTTOR ca 20 st

200 g smör eller margarin
1 dl strösocker
1 dl marsanpulver
3 1/2 dl vetemjöl
3/4 tsk bakpulver

FYLLNING:
2 dl hallonsylt
Sätt ugnen på 200 grader.
Blanda samman alla ingredienser till degen.
Rulla ut 20 runda kulor och fördela i pappersformar.
Tryck en fördjupning i var kula och lägg i en klick sylt.
Grädda på mittersta falsen i ugnen i ca 10 minuter eller tills kakorna är ljust bruna.

BJÖRNBÄRSSYLT

2 liter björnbär
7 dl strösocker(
1 kryddmått natriumbensoat per kg färdig sylt
Rensa bären. Varva bär och socker i en syltgryta.
Låt bären stå och safta sig på sval plats några timmar eller över en natt.
Hetta upp bären långsamt och låt sylten koka ca 15 minuter. 
Skaka grytan några gånger under kokningen.
Dra av grytan från värmen och skumma sylten väl.
(Tillsätt natriumbensoat utrört i lite sylt.)
Ös upp på rena, varma burkar. 
Sätt på lock när sylten kallnat. Förvara sylten kallt.

BÄRMUFFINS 12 st

200 g mandelmassa
50 g mjukt smör
2 ägg
1 1/2 dl vetemjöl
1 1/2 tsk bakpulver

FYLLNING:
färska bär, t ex björnbär, hallon eller blåbär
Sätt ugnen på 200 grader.
Riv mandelmassan grovt.
Rör matfett och mandelmassa till en smidig smet.
Rör ner äggen, ett åt gången och rör mellan varven.
Blanda mjöl och bakpulver och rör ner i smeten.
Klicka smeten i muffinsformar och lägg en matsked bär i varje form.
Grädda på mittersta falsen i ugnen i ca 10 minuter.
Sikta lite florsocker över medan kakorna är varma.

LÄTT BÄRLUNCH 1 portion

2 dl färska bär t ex björnbär, hallon eller blåbär
1 dl havregryn
2 msk solrosfrön
1 1/2 dl yoghurtrivet skal av apelsin eller citron
Rensa bären.
Rosta havregryn och solrosfrön i en stekpanna. 
Låt kallna.
Lägg upp i en djup tallrik med bären och häll på yoghurt.
Strö lite rivet apelsinskal över.

HAVTORNSSOPPA

1 liter vatten
3 msk potatismjöl
havtornssaft
strösocker
Rör ut potatismjölet i kallt vatten och koka upp under omrörning. 
Dra kastrullen från värmen och blanda ner havtornssaft till lagom styrka när soppan kallnat.
Smaksätt med socker.

TISTRONLIKÖR (svart vinbärslikör)

2 1/2 dl nyplockade svarta vinbär
1 liter Brännvin Special eller annat okryddat brännvin
5 dl vit baksirap
Rensa bären och lägg dem i en rymlig burk.
Häll på brännvinet och sätt lock på burken.
Låt stå i rumstemperatur och skaka burken då och då under ett par månader.
Sila ifrån bären. 
Rör ner sirapen i spriten, skaka om och häll upp på rena flaskor.
Förvara på mörk och sval plats.
Likören är färdig efter 3–4 månader.

KOKT SVART VINBÄRSSYLT

2 liter svarta vinbär
3 dl vatten
5 dl strösocker
(1 kryddmått natriumbensoat per kg färdig sylt)
Repa, snoppa och skölj bären. 
Lägg dem i en syltgryta och häll på vattnet.
Koka bären ca 5 minuter.
Tillsätt sockret och koka sylten ca 15 minuter eller tills bären är fyllda med lag.
Skaka grytan då och då under kokningen. 
Dra grytan från värmen och skumma sylten väl.
(Tillsätt natriumbensoat utrört i lite sylt.)
Ös upp sylten på varma, rena burkar och sätt på lock när sylten kallnat. 
Förvara sylten på kall plats.

RÅRÖRD SVART VINBÄRSSYLT

2 liter svarta vinbär
4 dl strösocker
(1 kryddmått natriumbensoat per kg färdig sylt)
Repa, snoppa och skölj bären. 
Varva bär och socker i en bunke och låt dem stå och safta sig över en natt.
Rör sylten tills sockret är smält. 
Eller kör bär och socker i en matberedare tills sockret smält.
(Tillsätt natriumbensoat utrört i lite sylt.)

SVART VINBÄRSSAFT

2 liter svarta vinbär
7 dl vatten
5 dl strösocker per liter saft
1 kryddmått natriumbensoat per liter saft
Bären behöver inte repas. 
Skölj dem och låt dem rinna av väl.
Lägg bären i en syltgryta och häll på vattnet.
Koka under lock i ca 10 minuter.
Tryck sönder bären med en slev mot grytans kant.
Häll upp i en silställning och låt saften självrinna.
Mät saften. 
Blanda saft och socker i grytan och koka långsamt i ca 10 minuter.
Skumma saften tills den är alldeles klar. 
Tillsätt natriumbensoat utrört i lite saft.
Häll upp saften på rena, varma flaskor. 
Sätt på kork. 
Förvara saften på kall plats.

RÖD VINBÄRSSAFT

Röd vinbärssaft kokas på samma sätt som svart vinbärssaft men kräver något mera socker.

KRUSBÄRSKRÄM 4 portioner

1/2 liter krusbär
1/2 liter vatten
2 dl strösocker
3 msk potatismjöl
Snoppa bären och skölj dem.
Häll bären i en kastrull med socker och vatten och koka dem mjuka.
Rör ut potatismjölet i lite kallt vatten och tillsätt under omrörning. 
Sjud upp, men koka inte.
Häll upp krämen i en skål och strö på socker så skinnar sig inte krämen.
Låt svalna och servera med mjölk eller grädde.

FLÄDERBLOMSSAFT

80 klasar nyss utslagna fläderblommor
3 liter kokande vatten
3 1/2 kg strösocker
4 citroner
2 påsar (60 g) citronsyra
Skölj blomklasarna och lägg dem i en kruka eller hink.
Häll kokande vatten över. 
Häll i sockret och rör om så att det smälter.
Skölj citronerna, skär dem i skivor och lägg dem i krukan.
Lös upp citronsyran i lite hett vatten och blanda ner.
Låt saften stå på kall plats i 4–5 dagar. 
Rör om ett par gånger varje dag.
Sila saften och fyll på flaskor. 
Sätt på korkar och förvara kallt. 
Eller fyll saften på plastburkar och frys in.

FLÄDERBLOMSPARFAIT 4–6 portioner

4 äggulor
2 dl strösocker
4 dl vispgrädde
2 dl outspädd fläderblomssaftsaft 
1/2 citron
Vispa gulor och socker vitt och pösigt.
Vispa grädden hårt och blanda ner i äggmassan.
Rör ner citron- och fläderblomssaft och blanda om väl.
Häll krämen i en vattensköljd skål eller kransform och låt den stå i frysen 8–10 timmar.
Ta parfaiten ur frysen en halvtimme före serveringen.
Stjälp upp parfaiten och servera med t ex hallon eller blåbär och mandelflarn.

FLÄDERBÄRSKRÄM 5–6 portioner

1 liter mogna fläderbär
2 1/2 dl vatten
1 dl rödvin
1 1/4 dl mannagryn
2 dl strösocker
2 dl vispgrädde
Skölj bären och koka dem med vattnet i ca 15 minuter.
Passera bären genom en fin sikt eller sil. 
Koka upp saften med rödvinet och vispa ner mannagrynen.
Koka gröten på svag värme i ca 4 minuter. 
Tillsätt sockret och rör om. 
Låt gröten kallna under omrörning då och då.
Vispa grädden och blanda ner större delen i den kalla gröten. 
Spara lite grädde till garnering.
Lägg upp i en skål och ställ kallt till serveringen.

FLÄDERPANNKAKOR 4 portioner

12 klasar nyutslagna fläderblommor

PANNKAKSSMET:
3 äggulor
2 1/2 dl mjölk
2 1/2 dl vetemjöl
1 kryddmått salt
2 1/2 dl vatten
3 äggvitor
2 tsk vaniljsocker

TILL STEKNING:
smör eller margarin
Skölj fläderblommorna i kallt vatten och låt dem rinna av på hushållspapper.
Vispa upp äggulorna med mjölk och salt och rör ner vetemjölet i blandningen.
Häll i vattnet och vispa smeten slät.
Vispa äggvitorna till hårt skum med vaniljsockret och vänd ner i pannkakssmeten.
Doppa fläderblommorna i smeten och stek dem en och en i het panna.
Servera pannkakorna direkt, överströdda med socker och kanel.

KAPRIS PÅ FLÄDERBÄR

3 dl gröna bär av fläder

TILL FÖRVÄLLNING:
1 liter vatten + 2 tsk salt

LAG:
1 dl ättiksprit (12 %)
1/2 dl råsocker
1 1/2 dl vatten
1 bit muskotblomma
Förväll bären i kokande lättsaltat vatten i ett par minuter.
Häll av vattnet.
Blanda samman ingredienserna till lagen och koka upp. 
Häll den kokande lagen över bären.
Skölj några små rena burkar med konserveringsmedel och lägg ner bären med lag. Låt kallna.
Sätt på lock och förvara svalt. 
Efter ett par veckor är ”kaprisen” färdig.

FINSK RÖNNBÄRSDRICKA

5 liter rönnbär
5 dl russin
2 1/2 liter kallt, kokt vatten
7 1/2 dl strösocker
Rensa och skölj rönnbären.
Mal dem genom grova skivan på köttkvarnen eller hacka dem fint i matberedare.
Mal eller hacka russinen och blanda med rönnbären och vattnet.
Rör om och låt blandningen stå och dra i två dygn.
Rör om då och då under tiden. 
Sila massan och tillsätt sockret. 
Rör om tills det smält.
Häll upp drycken på rena flaskor och ställ dem kallt.
Drycken ska helst användas inom några dagar, den blir grumlig om den får stå för länge.
Lite natriumbensoat upplöst i lite dricka ger bättre hållbarhet.

RÖNNBÄRSDRICKA

2 liter rönnbär
1 kg syrliga äpplen
1 1/2 liter vatten
5 dl råsocker per liter saft

Skölj rönnbär och äpplen väl.
Ta bort skaften på äpplena och skär dem i klyftor.
Lägg äpplen och rönnbär i en gryta och häll på vattnet. Koka ca 20 minuter.
Låt självrinna genom silduk i ca 30 minuter.
Mät saften och koka upp igen. 
Tillsätt sockret och koka i 5 minuter.

ENBÄRSDRICKA

1/2 liter mogna enbär
5 liter vatten
3 dl strösocker
1 tsk jäst

Stöt enbären och lägg dem i en rymlig gryta. 
Häll på vattnet och låt stå över natten.
Koka upp och koka ca 30 minuter. Sila bort bären och tillsätt sockret.
Tillsätt jästen när drickat svalnat till ca 18–20 grader.
Låt stå ett dygn och skumma sedan och häll upp på rena flaskor. 
Sätt på korkar och ”lufta” varje dag för att undvika övertryck.
Drickat är godast den första veckan.

ENBÄRSMARINAD TILL VILT

10 krossade mogna enbär
1 smulat lagerblad
1 msk krossade färska eller frysta rönnbär
10 krossade vitpepparkorn
1/2 gul lök i skivor
1/2 morot i skivor
2 1/2 dl enkelt rödvin

Blanda samman alla ingredienser till marinaden och lägg ner köttet. 
Låt stå på kall plats ett dygn.
Marinaden används sedan till viltsås och smaksätts med rönnbärsgelé.

ENBÄRSSIRAP

6 dl mogna enbär
8 dl vatten
15 dl strösocker
3 citroner

Skölj enbären och koka upp dem med 2 dl vatten. 
Kör dem några sekunder i en mixer så att de krossas men inte mosas.
Tillsätt 6 dl vatten och koka upp. 
Låt dra i 5 minuter och sila ifrån bären.
Häll vätskan tillbaka i kastrullen och tillsätt sockret.
Skölj citronerna och skär dem i 1/2 cm tjocka skivor och lägg dem i kastrullen.
Koka lagen ca 1 timme på svag värme tills den blir tjock och simmig.
Sila lagen och häll upp den på varma, rena flaskor. 
Sätt på kork och förvara lagen svalt.
Denna något bittersöta lag kan användas i marinader och till att koka in t ex äpplen och päron som ska serveras till vilt eller till rätter med griskött.

SLÅNBÄRSSAFT

4 liter slånbär, helst frostbitna
1 liter vatten
6 dl strösocker per liter avrinnen saft

Rensa och skölj bären. 
Lägg dem i en syltgryta.
Koka upp vattnet och häll det över bären.
Täck över grytan och ställ den kallt över en natt.
Häll upp i en silställning och låt saften självrinna.
Koka upp saften.
Lägg bären tillbaka i syltgrytan och häll den kokande saften över bären.
Upprepa proceduren tre gånger och låt stå ett dygn mellan varje gång.
Mät saften och koka upp den i grytan.
Tillsätt sockret och koka upp igen. 
Skumma.
Häll upp på varma flaskor och sätt på korkar.
Förvara svalt.

SLÅNBÄRSBRÄNNVIN

1/2 liter slånbär
3 dl rent brännvin

Rensa och skölj slånbären. 
Stick hål på dem med en vass gaffel.
Fyll bären på en flaska med rymlig hals och häll på brännvin så att det täcker.
Sätt på lock och låt flaskan stå i rumstemperatur i ca 3 veckor.
Sila ifrån bären och häll upp på en ren flaska. 
Låt brännvinet vila minst ett halvår, men gärna längre.

SLÅNBÄRSLIKÖR

1/2 liter slånbär
3 dl rent brännvin
2 dl vit baksirap
Rensa och skölj slånbären. 
Stick hål på dem med en vass gaffel.
Fyll bären på en flaska med rymlig hals och häll på brännvin så att det täcker.
Sätt på lock och låt flaskan stå i rumstemperatur i ca 3 veckor.
Sila ifrån bären och tillsätt sirap. 
Skaka om och häll upp på en ren flaska. 
Låt likören vila minst ett halvår, men gärna längre.

HÄGGBÄRSSAFT

2 liter häggbär
6 dl strösocker
1/2 liter vatten

Repa och skölj bären. 
Lägg dem i en syltgryta.
Koka upp vattnet och häll det över bären. 
Täck över grytan och ställ den kallt över en natt.
Häll upp i en silställning och låt saften självrinna.
Koka upp saften.
Lägg bären i syltgrytan igen och häll den kokande saften över bären.
Upprepa proceduren tre gånger och låt stå ett dygn mellan varje gång.
Mät saften och låt den koka upp i grytan. 
Tillsätt sockret och koka upp igen. 
Skumma.
Häll upp på varma flaskor och sätt på korkar.

HÄGGBÄRSSAFT MED LINGON

2 liter häggbär
4 liter lingon
3 dl matättika (6%)
3 liter vatten
6 dl strösocker per liter avrinnen saft
Mal häggbär och lingon var för sig på köttkvarn och lägg moset i en bunke.
Häll ättika och vatten över massan och låt stå ett dygn.
Koka upp och koka några minuter.
Häll upp i silställning och låt saften självrinna.
Mät upp saften och koka den med socker i 5–10 minuter.
Fyll saften på varma, rena flaskor. 
Sätt på kork och förvara kallt.

SYRLIG HÄGGBÄRSSAFT

2 liter häggbär
1 1/2 dl matättika (6%)
1 1/2 liter vatten
5 dl strösocker per liter avrinnen saft

Mal häggbären och lägg dem i en kruka. 
Rör ner ättikan och låt stå ett dygn.
Häll upp i en gryta och tillsätt vattnet. 
Koka upp och koka några minuter.
Häll upp i silställning och låt saften självrinna.
Mät upp saften och koka den med socker i 5–10 minuter.
Fyll saften på varma, rena flaskor. 
Sätt på kork och förvara kallt.



GELÉ PÅ VILDÄPPLEN

1 kg vildäpplen 
1 liter rönnbär
6–7 dl vatten
5–7 dl socker per liter saft

Skölj äpplena och klyv dem. 
Repa och skölj rönnbären.
Lägg äpplen och rönnbär i en syltgryta och häll på vattnet.
Koka under lock i ca 20 minuter. 
Tryck frukten mot grytans kant så att den mosar sig.
Häll upp i en silställning och låt saften självrinna genom duken.
Mät saften. 
Häll den tillbaka i grytan och låt den koka ca 5 minuter. 
Tillsätt sockret lite åt gången.
Låt geléet koka tills dropparna hänger kvar vid sleven när man doppar den i grytan.
Skumma och häll upp geléet på varma burkar.
Häll på paraffin och bind över burkarna eller sätt på ett lock när geléet kallnat. 
Förvara geléet kallt.

NYPONVIN ca 5 liter

6 liter mogna nypon
4 liter vatten
2 dl russin
1 3/4 kg strösocker

Rensa och snoppa nyponen. 
Skär dem i skivor på längden och häll dem tillsammans med russinen i en ren damejeanne med vid hals.
Koka upp vatten och socker och låt kallna fullständigt.
Häll den kalla lagen över nyponen i flaskan. 
Sätt på en papperstrut och låt stå och jäsa i 16–18 graders temperatur under 4 månader.
Filtrera vinet och häll upp på flaskor. 
Sätt på korkar och förvara kallt.
Vinet är lämpligt att använda till bål och drinkar. 1/3 nyponvin och 2/3 mineralvatten, vitt vin eller sekt ger en läskande dryck.

NYPONMOS

2 liter färska nypon
3 dl vatten
4 dl sockersaft av 1 citron
Snoppa och skölj nyponen.

Koka dem med vatten under lock på svag värme ca en halvtimme eller tills de är mjuka.
Passera nyponen i matberedare eller genom en sikt med hjälp av en elektrisk visp.
Blanda moset med socker och sjud på svag värme i 5 minuter. 
Smaksätt med pressad citron.
Ös
Koka upp nyponmoset med vatten.
Rör ut potatismjölet i lite kallt vatten och blanda ner i soppan. 
Sjuda upp, men koka inte. 
Smaksätt med mera socker om det behövs.
Servera soppan ljummen eller kall, med mandel och vispad grädde eller glass.

NYPONKRÄM

Följ receptet på nyponsoppa men öka mängden potatismjöl till 2 1/2 msk.

SOPPA PÅ FÄRSKA NYPON (4–5 portioner)

1 liter färska nypon
1 liter vatten

Skölj och snoppa nyponen. 
Koka dem mjuka i vattnet.
Passera nyponen i hushållsmaskin eller för hand genom sikt. 
Det går enkelt med hjälp av en elektrisk visp. 
Späd moset med vatten till 1 1/4 liter.
1 1/4 liter passerade nypon + vatten
1 dl socker
1 1/2 msk potatismjöl

Koka upp med socker och red med potatismjöl utrört i lite kallt vatten.
Servera soppan ljummen eller kall, med glass eller vispad grädde.

SOPPA PÅ TORKADE NYPON (4–5 portioner)

ca 5 dl torkade krossade nypon
1 1/2 liter vatten

Blötlägg nyponskalen i vatten några timmar eller över en natt.
Koka upp dem i blötläggningsvattnet och koka dem mjuka.
Passera nyponen i köksmaskin eller för hand genom en sikt. 
Med hjälp av en elektrisk visp går det fort och lätt.
Späd med vatten till 1 1/4 liter.
1 1/4 liter passerade nypon + vatten
ca 1 dl strösocker
1 1/2 msk potatismjölsaft 
1/2 citron

Koka upp nyponblandningen med socker och red soppan med potatismjöl utrört i lite kallt vatten.
Smaksätt med citron och mera socker om det behövs.
Servera soppan ljummen eller kall med glass eller vispad grädde.

NYPONKRÄM

Följ receptet på nyponsoppa men öka mängden potatismjöl till 2 1/2 msk.

SCHWEIZISK NYPONTÅRTA

MÖRDEG:
3 dl vetemjöl
3/4 dl strösocker
100 g smör eller margarin
2 msk kallt vatten

FYLLNING:
2 dl florsocker
5 ägg
1 dl nyponmos
100 g smält smör eller margarin
rivet skal av 1 citron
pressad saft av 2 citroner

Hacka samman alla ingredienser till mördegen för hand eller i matberedare. 
Ställ degen kallt ca 30 minuter.
Sätt ugnen på 175 grader.
Kavla ut degen och klä botten och kanten på en smord pajform (23 cm i diameter) med degen. 
Nagga botten med en gaffel och strö på lite mjöl.
Blanda samman alla ingredienser till fyllningen och häll den över degen i formen.
Grädda på mittersta falsen i ugnen i ca 40 minuter eller tills kakan verkar färdig.
Låt kakan svalna och låt den stå i kylskåpet en stund före serveringen. 
Servera med en klick vispad grädde.

HÖSTTÅRTA

150 g kokt kall potatis
150 g smör eller margarin
150 g vetemjöl

FYLLNING:
nykokt nyponmos

GARNERING:
vispad grädde och nyponmos
Sätt ugnen på 225 grader.
Skala och pressa eller riv potatisen.
Hacka samman smör, mjöl och potatis. 
Arbeta snabbt ihop degen och dela den i tre lika delar. 
Kavla ut dem till runda bottnar och nagga dem.
Grädda bottnarna i ca 10 minuter på plåtar klädda med bakplåtspapper. 
Låt bottnarna kallna.
Lägg ihop bottnarna med ett lager nyponmos emellan och bred vispad grädde över. Garnera med nyponmos i ränder eller rutor över grädden.

CAJSAS NYPONCRÈME (4 portioner)

3 dl torkade krossade nyponskal
6 dl vatten
rivet skal och saft av 1/2 citron
1 dl strösocker
1 1/2 dl lätt crème fraiche

TILL SERVERING:
sockerskorpor
Blötlägg nyponskalen över en natt och koka dem mjuka.
Passera nyponen genom en sikt (det går fort och lätt med hjälp av elvispen).
Tillsätt sockret och sjud upp. 
Rör om. 
Smaksätt med citron.
Fördela nyponkrämen i portionsskålar och lägg på en klick crème fraiche.
Servera med sockerskorpor.

SYLTADE NYPON

2 liter färska nypon
1 liter vit baksirap
1 dl ättiksprit (12 %)

Snoppa nyponen. 
Dela dem och ta bort kärnorna. 
Se till att allt ”stickigt” kommer bort.
Koka upp sirap och ättika. 
Lägg i nyponen och koka i ca 15 minuter.
Ta grytan från värmen och häll upp på varma rena burkar. 
Låt kallna och sätt på lock.
Förvara kallt.
Syltade nypon kan serveras till allt kött och vilt.

BLÅBÄRSSYLT

2 liter blåbär
5 dl strösocker
(1 kryddmått natriumbensoat per kg färdig sylt)

Rensa och skölj bären. 
Varva bär och socker i en syltgryta.
Hetta upp bären långsamt och låt sylten koka ca 15 minuter. 
Skaka grytan några gånger under kokningen.
Dra av grytan från värmen och skumma sylten väl.
(Tillsätt natriumbensoat utrört i lite sylt.)
Ös upp på rena, varma burkar. 
Sätt på lock när sylten kallnat. 
Förvara sylten kallt.

BLÅBÄRSSOPPA (4 portioner)

1 liter blåbär
7 1/2 dl vatten
1 dl strösocker
2 1/2 msk potatismjöl

Rensa och skölj bären. 
Häll dem i en kastrull tillsammans med vatten och socker och koka några minuter.
Rör ut potatismjölet i lite kallt vatten. 
Dra kastrullen från värmen och häll ner redningen under omrörning.
Låt koka upp och smaksätt med mera socker om det behövs.
Häll upp soppan och strö socker på så att den inte sk

PANNKAKSTÅRTA (6 portioner)

4 1/2 dl vetemjöl
1 tsk salt
9 dl mjölk
5 ägg
1/2 dl smält smör eller margarin

TILL STEKNING:
smör eller margarin

TILL FYLLNING:
1/2 liter färska eller djupfrysta sockrade bär, sylt eller mos

TILL GARNERING:
2 dl vispgrädde
Blanda mjöl och salt i en bunke.
Tillsätt hälften av mjölken och vispa till en slät smet.
Vispa samman resten av mjölken med äggen och blanda ner i smeten.
Tillsätt smält matfett.
Grädda tunna pannkakor i en pannkakslagg eller stekpanna.
Varva dem på ett serveringsfat med bär eller sylt.
Ställ tårtan svalt några timmar.
Garnera med vispad grädde.

BÄRPANNKAKA (6 portioner)

4 dl vetemjöl
1/2 tsk salt
1 dl strösocker
8 dl mjölk
4 ägg
5 dl färska blåbär eller lingon
1 msk smör eller margarin

Sätt ugnen på 225 grader.
Blanda mjöl, salt och socker i en bunke. 
Tillsätt hälften av mjölken och vispa smeten slät.
Vispa samman resten av mjölken och äggen och blanda ner i smeten.
Tillsätt bären och rör om i pannkakssmeten.
Smält matfettet i en långpanna och häll smeten i långpannan.
Grädda på mittersta falsen i ugnen i ca 20 minuter eller tills pannkakan fått färg och stelnat.
Låt pannkakan svalna något och skär den i bitar.

BLÅBÄRSPAJ (4–6 portioner)

PAJDEG:
3 dl vetemjöl
150 g smör eller margarin
2–3 msk kallt vatten

FYLLNING:
1 liter blåbär
1/2 dl strösocker
1 msk potatismjöl

Hacka samman mjöl och matfett till pajdegen. 
Tillsätt vattnet och arbeta snabbt ihop degen. 
Låt den ligga i kylskåpet och stelna.
Sätt ugnen på 225 grader.
Rensa och skölj bären och låt dem rinna av.
Kavla ut 2/3 av degen och klä en pajform i botten och på kanterna med deg. Förgrädda pajen ca 10 minuter på mittersta falsen i ugnen.
Blanda socker och potatismjöl och varva blåbären med sockerblandningen i formen.
Kavla ut resten av degen och skär eller sporra ut remsor. 
Lägg degremsorna som ett galler över fyllningen och runt kanten. 
Pensla med ägg och grädda i ca 30 minuter, eller tills pajen är guldbrun.

VANILJSÅS (4 portioner)

3 äggulor
1 msk strösocker
2 dl matlagningsgrädde
2 dl vispgrädde
1 msk vaniljsocker

Blanda gulor, socker och matlagningsgrädde. 
Sjuda blandningen under vispning tills den blir tjock.
Ta kastrullen från värmen och vispa såsen kall.
Vispa grädden och blanda ner i såsen. 
Smaksätt med vaniljsocker.

FÖNSTERVIN PÅ ODON

1 liter odon 
vatten
1 liter strösocker

Rensa och skölj odonen. 
Fyll dem på rena flaskor eller burkar med vid hals.
Häll på vatten så att det täcker. 
Sätt en papperstrut på var flaska och ställ soligt i ca tre veckor.
Vänd flaskorna varje dag så att bären blir solbelysta från alla håll.
Sila ifrån bären efter tre veckor och tillsätt sockret.
Sätt på korkar och lufta flaskorna varje dag eftersom jäsningen kan bli ganska kraftig.
Låt stå i solen och jäsa i 3–4 veckor. 
Sätt på täta korkar när jäsningen är helt

CHRISTINAS LINGONTÅRTA (ca 16 bitar)

MÖRDEG:
125 g smör eller margarin
1 1/4 dl strösocker
1 ägg
3 1/2 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver

FYLLNING:
1 1/2 dl sötmandel
5 äggvitor
2 1/2 dl strösocker
5 dl djupfrysta lingon

Rör matfett och socker poröst.
Tillsätt ägget och mjölet blandat med bakpulvret. 
Låt degen vila 1 timme i kylskåpet.
Sätt ugnen på 175 grader.
Kavla eller tryck ut degen och klä en smord form (ca 30 cm i diameter) med degen.
Nagga degen och förgrädda bottnen i ca 10 minuter.
Mal mandeln.
Vispa vitorna med sockret till fyllningen. 
Smeten ska bli tjock och blank. 
Blanda försiktigt ner mandel och djupfrysta lingon.
Häll massan i den förgräddade mördegsformen och grädda i ca 30 minuter.
Servera tårtan ljummen eller kall direkt ur formen.

LINGONKAKA

1 ägg
1 1/2 dl strösocker
150 g smält avsvalnat smör eller margarin
4 1/2 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
2 dl lingonsylt

STRÖSSEL:
1 1/2 dl havregryn
50 g smör eller margarin
1 dl strösocker
1 tsk vaniljsocker

Sätt ugnen på 200 grader.
Vispa ägg och socker pösigt.
Rör ner det avsvalnade smöret.
Blanda mjöl och bakpulver och rör ner i smeten.
Tryck ut degen i en smord kakform (20 x 30 cm).
Bred sylten över degen.
Blanda samman ingredienserna till strösslet och fördela det jämnt över kakan.
Grädda i 25–30 minuter, eller tills kakan är gyllenbrun och genomgräddad.
Låt kakan kallna innan den skärs i bitar.

LINGONPEPPARKAKA

2 ägg
2 dl strösocker
1 tsk kanel
1 tsk ingefära
1/2 tsk nejlikor
1/2 tsk bikarbonat
1 tsk bakpulver
2 dl rårörd lingonsylt
1 dl crème fraiche
100 g smält avsvalnat smör eller margarin
3 dl vetemjöl

Sätt ugnen på 175 grader.
Vispa ägg och socker pösigt.
Rör ner kryddor och lingonsylt i äggsmeten.
Tillsätt crème fraiche och smör och blanda om.
Rör ner mjölet blandat med bikarbonat och bakpulver och häll smeten i en smord och bröad sockerkaksform.
Grädda på nedersta falsen i ugnen i 45–50 minuter.
Stjälp upp kakan och låt den vila under bakduk till nästa dag så blir den saftigare och lättare att skära.

MATBRÖD MED LINGON (2 formbröd)

50 g jäst
1/2 liter filmjölk
1/2 dl matolja
2 dl lingonsylt
1 msk salt
1 tsk kanel
ca 17 dl rågsikt

TILL PENSLING:
varmt kaffe

Smula jästen i degbunken.
Värm matolja och filmjölk till 37 grader (fingervarmt).
Lös upp jästen i lite av degspadet och häll därefter i resten.
Tillsätt lingon, salt och kanel. 
Blanda om och arbeta in mjöl tills degen släpper bunkens kanter. 
Arbeta degen smidig och låt den jäsa ca 40 minuter.
Sätt ugnen på 250 grader.
Ta upp degen på mjölat bakbord och forma två avlånga limpor. Lägg limporna i smorda brödformar (1 1/2 liter) och låt dem jäsa ca 30 minuter.
Grädda på mittersta falsen i ugnen i ca 10 minuter.
Pensla bröden med varmt kaffe. 
Skruva ner värmen till 200 grader och fortsätt gräddningen i ca 25 minuter.
Pensla bröden på nytt med kaffe när de är färdiggräddade. 
Låt svalna på galler under bakduk.

GROV LINGONLIMPA (3 bröd)

4 dl ljummet vatten
1 dl vetekross
1 dl rågkross
1 dl linfrö
1 dl vetekli
1 dl russin
2 dl lingonsylt
3 tsk malen kummin
3 tsk salt
2 paket torrjäst
2 liter vetemjöl
5 dl kokande vatten

Blanda vatten, vete- och rågkross, linfrö, vetekli, russin, lingonsylt, kummin och salt.
Låt stå över natten.
Blanda torrjäst och vetemjöl med de andra ingredienserna och häll på vattnet.
Sätt ugnen på 200 grader.
Arbeta degen smidig och forma den till tre limpor och lägg dem i smorda brödformar (1 1/2 liter).
Låt limporna jäsa ca 20 minuter i 50 grader i ugnen.
Grädda i ca 40 minuter. 
Låt bröden kallna på galler under bakduk.

KLAPPGRÖT (4 portioner)

4 dl vatten
4 dl djupfrysta lingon + socker 
eller
4 dl vattenlingon + socker 
eller
3 dl lingonsylt
1 dl mannagryn
2 tsk maizenamjölstärkelse
saft av 1 citron
2 tsk vaniljsocker

Koka upp vatten med lingon och socker eller lingonsylt, och vispa ner mannagrynen.
Låt gröten koka ca 3 minuter under omrörning.
Rör ut maizena i lite kallt vatten och vispa ner i gröten. 
Koka ett par minuter.
Smaksätt med pressad citron och vaniljsocker.
Vispa gröten kraftigt med elvisp i en stor skål tills gröten blir lätt och luftig.

HJORTRONSYLT

4 liter hjortron
2 kg strösocker

Rensa bären och skölj dem om det är nödvändigt. 
Lägg dem i så fall i en sil och doppa silen i rikligt med kallt vatten. 
Låt därefter bären rinna av mycket väl.
Varva bär och socker i en syltgryta och låt stå övertäckt och safta sig någon timme.
Koka upp och koka ca 15 minuter.
Skumma noga under tiden och skaka grytan. 
Sylten ska bli tjock och glansig och bären fulla av lag.
Koka inte för häftigt eller för länge, då blir sylten ”kärning”.
Låt sylten svalna något och ös upp på rena burkar. 
Sätt på lock och förvara kallt.

HJORTRONPARFAIT (10 portioner)

5 dl väl mogna hjortron
8 äggulor
1 1/4 dl strösocker
5 dl vispgrädde

GARNERING:
hjortron och vispad grädde
Rensa hjortronen väl. 
Spara några vackra bär till garnering.
Blanda gulor och socker i en tjockbottnad kastrull och vispa krämen till skum över svag värme eller i vattenbad.
Ta kastrullen från värmen och vispa krämen kall.
Vispa grädden till hårt skum och rör ner i den kalla krämen.
Blanda ner hjortronen och häll krämen i en vattensköljd form.
Låt stå i frysen minst 6 timmar, men gärna över en natt.
Ta upp parfaiten ca 30 minuter före serveringen.

HJORTRONLIKÖR

1/2 liter hjortron
3 dl Eau-de-Vie
2 dl vit baksirap

Rensa bären och lägg dem i en flaska eller burk med vid hals.
Häll på Eau-de-Vie och sätt på lock. 
Låt flaskan stå i ett soligt fönster ca 1 vecka. 
Skaka flaskan varje dag.
Sila ifrån bären. 
Rör ner sirapen i spriten, skaka om och häll upp på en ren flaska.
Lagra likören minst ett halvår men gärna längre.
Bären kan serveras med glass eller grädde.

HJORTRONDESSERT (4 portioner)

2 dl färska eller frysta hjortron
150 g mandelmassa
2 dl vispgrädde
Rensa färska hjortron eller tina djupfrysta.
Riv mandelmassan grovt på rivjärn.
Vispa grädden och blanda med mandelmassan och hjortronen.
Frys blandningen några timmar.
Skeda upp den frysta desserten i portionsglas.

RÅRÖRD SMULTRONSYLT

1 liter smultron
3 dl strösocker

Rensa bären. 
Blanda bär och socker i en matberedare tills sockret löst sig. 
Häll upp på plastburkar med lock och förvara i frys. 
För att sylten inte ska tunna sig vid frysningen kan fryspulver tillsättas.

FAVORITTÅRTAN ca 12 bitar

SOCKERKAKSBOTTEN: 
125 g smör eller margarin, 
1 dl strösocker 
2 äggulor 
1 dl mjölk 
1 1/2 dl vetemjöl 
2 tsk bakpulver

MARÄNG: 
2 äggvitor
1 3/4 dl strösocker 
1 tsk vaniljsocker
100 g hackade hasselnötter

FYLLNING: 
3 dl vispgrädde 
3 dl åkerbär eller hjortron

Sätt ugnen på 175 grader. 
Klä en långpanna med bakplåtspapper och pensla lätt med olja. 
Rör smör och socker pösigt. 
Vispa ner gulorna. 
Blanda mjöl och bakpulver och rör ner i smeten omväxlande med mjölken. 
Bred ut smeten tunt i långpannan. 
Vispa vitorna till hårt skum och vispa ner sockret. 
Bred marängen över och strö nötter. 
Grädda ca 20 minuter. 
Låt kallna, dela i två, fyll med grädde och bär.

”SUFFLÉ” PÅ ÅKERBÄR

1/2 liter åkerbär
1 dl socker
2 äggulor
1 msk cointreau
1 dl socker
2 dl vispgrädde
2 äggvitor
3 blad gelatin

Mosa bären med socker. 
Vispa gulor med socker och cointreau. 
Vispa grädde och vitor. 
Lös gelatinet. 
Blanda allt försiktigt. 
Kyl några timmar.

HALLONVINÄGER

2 dl hallon
2 msk råsocker
3 dl vitvinsvinäger. 

Låt stå tills vinägern blir rosafärgad.

HALLONPAJMÖRDEG:

3 dl vetemjöl
4 msk florsocker
125 g smör
1 äggula
FYLLNING: 
gelatin
2 äggulor
3 msk socker
1 liter hallon
3 dl grädde
1 äggvita

Gör deg, förgrädda, blanda fyllning och kyl.

HALLONGROTTOR

200 g smör
1 dl socker
1 dl marsanpulver
3 1/2 dl mjöl
bakpulver

Fyll med hallonsylt. 
Grädda ca 10 min.